Dags att ta på sig blåstället återigen - om jag nu är redo?

Nu börjas det igen. Nu kommer loppen att rulla på under höstdelen av säsongen. Tiden går väldigt snabbt, precis som vanligt. Det börjar med dunder och brak med Norrköpings Stadslopp kl. 14.00. Det där loppet som jag faktiskt gjorde min tävlingsdebut på milen. Då sprang jag på 37:55, jag kämpade som ett djur och kände mig som bäst i världen. Jag var trots allt i så många minuter efter Mustafa "Musse" Mohammed (nåja).

Fast det stannar inte där, med lite mer än 7 timmar senare, så står jag på mållinjen i Stockholm och ska springa Midnattsloppet. Sjukt egentligen. Jag hade något liknande under 2012, då jag sprang Solsidan Runt (vann loppet) och sedan fort iväg till Hagaparken för att springa Topploppet (desto tyngre). Det var bara dock 5 km, men då var jag inte alls lika bra tränad som jag är idag och nu gäller det ändå 10 km. Ärligt talat, jag har ingen aning om hur det kommer att gå eller vad jag mentalt kommer att känna. Kommer kroppen att orka ställa sig på startlinjen en andra gång om jag har tagit ut tidigare på dagen, förhoppningsvis? Det blir en spännande utmaning. Anledningen är ganska enkel, jag ville springa i Norrköping, samtidigt som jag inte vill missa festen senare på kvällen på Söder. Jag sätter inte upp några tidsmål överhuvudtaget, det är för vanskligt.

Träningen då? Det har gått bra, jag fick till hyggliga långpass i helgen och ett intervallpass i tisdags. Det där intervallpasset var nog mest imponerad över att jag tog mig runt, för dagen innan spelade jag korpfotboll. Redan under uppvärmningen räddade jag ett skott med den foten, som jag har problem med och den verkar vara väldigt klen och inte klara så värst mycket nu för tiden. Så jag hade fasligt under hela matchen, vi hade dock inga avbytare och jag är som ni förstår, målvakt, så jag gjorde mitt bästa. Vi förlorade visserligen matchen, men jag lyckades ändå trots släpande gång, rädda ett antal bollar. Intervallpasset, ja. Trots smärtande fot, så tryckte jag på så gott det gick.

Jag är absolut inte i samma form som under juni månad, så jag ser loppen på lördag som ett kvitto på var jag ligger någonstans och vad jag eventuellt kommer att behöva förbättra. Det blir spännande, jag försöker bita ihop och ger alla fans i Norrköping och Stockholm att se "Det fantastiska fenomenet". Lunny hänger nog med också!