Inför Kanelbullen Runt

Jaha, då var det dags igen. Kungsholmen Runt för tredje året i rad. Ett trevligt lopp, som jag inte vill missa. Det är en ganska snabb bana, inne i stan. 2013 sprang jag loppet på 37:15, vilket betydde nytt personbästa. 2014 var det dags igen och då blev det tiden 35:52. Något jag som var helt ok med. Jag hade ändå varit på AW kvällen innan, även om jag var återhållsam, så är det kanske inte alls den bästa uppladdningen. Jag ramlade i geggan mot slutet och tog mig upp, avslutade starkt ändå. I mål fanns som vanligt den där kanelbullen, så det var ingenting att snacka om. Det blir milen i år igen, även om deras halvmara har fått SM-status för den här säsongen, så föll valet på milen. Det har varit lite tveksamheter kring vilket lopp jag skulle köra milen och vilket lopp jag skulle köra halvmaran när det gällde Kungsholmen Runt och Nacka Halvmara (trots sitt namn har man också 5 och 10 km). Till slut blev det halvmaran i Nacka och nu imorgon milen.

Hur har veckan sett ut? Som ni läste var jag inte alls särskilt pigg på halvmaran. Jag var krasslig, jag var starkt illamående och jag var inte så sugen på att springa helt enkelt. Därför "vilade" jag på söndagen genom att "bara" spela SIL-innebandy samt korpmatch i fotboll på kvällen. Under måndagen blev det kroppsövningar. Sedan blev det tre raka dagar med träningspass. 18 km i skogen, intervallpass på bana samt en snabb 10:a på asfalt. Vi kan väl säga att jag kände mig något sliten och det är väl så efter en halvmara, såklart. Jag hade förväntat mig ännu bättre pass, men lyckades inte förmå mig till det. Utan jag får vara nöjd att jag tog i så mycket det bara gick.

Så vad tror jag om imorgon? Jag är lite osäker ifall kroppen har kommit tillbaka än från halvmaran och från min krasslighet, det känns tyvärr inte så. Samtidigt så vore det gott att slå tiden 35:52 och får en kanelbulle, det skulle jag kunna leva med. Utan tvekan.