måndag 4 augusti 2014

Livet utan löpning och livet med steg 3




Det blev några fullt godkända pass i tiden mellan Hong Kong och Milano. Jag hade planerat fyra pass med varierande längd och sträckor, något som jag följde till punkt och pricka. Det var däremot inte så snabbt som man någon gång kan önska sig, men med tanke på i vilken situation jag befinner mig, så är det bara.

Milano, första gången det skulle bli Italien. Det var lite fram och tillbaka innan den här resan blev av. En storstadsresa inom Europa var målet, vi kom in ganska snabbt på Italien, som vi inte hade varit i. Första budet låg på Rom, men till slut blev det Milano. Väl på plats, så blev det taxi från flygplasten. Oftast försöker vi nå hotellet med kommunala medel, för att uppleva mer utav stadslivet. Jag får dock säga att det var enormt bekvämt och skönt att ta taxin till hotellet. Väl på plats på hotellet, så är den härligaste känslan att slänga ifrån sig ryggsäck och resväska, samt slänga sig i hotellsängen. Få saker i världen känns så himla skönt som det.

Även om det är jag delvis hade föreslagit hotellet, så frågade jag dock på hotellet om de hade ett gym. Vilket de inte hade. Jag hade dock fått för mig att de hade det, men det var antagligen ett av de andra hotellen som jag hade kikat på, som hade det. I mitt tillstånd, så fanns det inte en chans att det var aktuellt att springa på något löpband, däremot hade det varit trevligt att göra lite andra saker för att hålla igång. Det löste jag dock genom att göra lite olika övningar på hotellrummet.

Härligt parkhäng
Vårt hotell låg ganska lugnt till, då vi var en bit från stadskärnan. Det tog ungefär en halvtimme att komma fram, då passerade vi en stor och fin park. I den här parken fanns det otroligt mycket människor oftast, som hittade på allt möjligt. En kväll, så var det lite "Let's Dance" för pensionärer i en liten träpavlijong. Eftersom vi passerade parken så många gånger var det alltid kul att se vad folk hade för sig. Det är faktiskt ganska trevligt att stå och kika på människor, emellanåt. Inte nog med detta, så fanns det en hel del bajamajor runt om i parken och även en hel del löpare. Det gjorde ont att se dessa saker, som får mig att tänka på det jag gillar allra mest, men som jag absolut inte är i fas att göra.

Här snurras tjurballe...
I närheten av parken, låg kastellet som ligger helt vackert till och som är mysigt att strosa runt omkring i. I närheten av kastellet, så fanns det försäljare eller vad man nu ska kalla det, av egengjorda armband. Som man med ganska envist försöker trä den runt handleden på sitt "offer", samtidigt som man säger att det är en "gift". De lyckades göra detta på min sambo, så vill de sen ha pengar för detta. Ett fult armband av några trådar. Oförskämt gjort. Nu har jag ändå varit i en hel del länder världen över och upplevt, både det ena och andra av lurendrejerier. Det här var dock ett av de mest påflugna. Sedan detta, så försökte vi undvika så mycket och skratta åt deras försök. I den bästa av världar, så finns det en god tanke någonstans, men inte när man beter sig på detta sätt.


Utöver denna erfarenhet så besökte vi "Il Duomo", den stora katedralen. Vacker att titta på och det var trevligt att vara på taket. I närheten så fanns det en mosaiktjur i deras tjusiga shoppinggalleria, i den tjuren, så ska man ställa sig och snurra tre (?) varv i dennes pung för att få tur. Det var otroligt mycket folk, men till slut lyckades jag få möjligheten att göra det och vi får väl se om löparsäsongen vänder snart...

Inte vacker, varken inne eller ute. Kanske blir bättre med publik?
Fotbollsfantast som jag är, så besökte vi San Siro, som huserar storklubbarna Inter och Milan. Jag vet inte, om jag överreagerade eller vad det handlade om. Men arenan var riktigt risig och det märks att den har varit med ett tag. Jag tog en kort tour på arenan, sen kikade jag i deras museum och kunde konstatera att Gre-No-Li var de enda svenskarna som hade fått plats där. Lite oväntat att en annan var exkluderad. Deras shop var otroligt liten (det fanns dock klubbshopar, främst Milans, över hela Milano), där köpte jag en halsduk från vardera lag.

Como är mycket vackert!
Sista dagen innan hemfärd, så hade vi tänkt att åka till Bellagio som ligger vid Comosjön. Så blev det inte. Ett otroligt regnoväder, samt en hel del åska. Då vi hade tänkt åka båt, så fick vi hoppa det och tappade lite suget (även om buss möjligtvis fanns att tillgå). Vi gick ändå runt i staden Como, en mysig stad som hade en hel del fin utsikt att ändå erbjuda.

Något som ska nämnas var att vi hittade en härlig restaurang i närheten av vårt hotell som var mycket mysig och hade riktigt goa rätter, kändes bra att hitta en sådan restaurang. Överlag så fann jag Milano trevligt, men att jag kanske hade förväntat mig än mer. Men det var tråkigt att lämna staden för de sista dagarna i semester.

Det kliar alltid i mig, när det kommer till löpning. Vid något tillfälle googlade jag upp om de hade några stora lopp i Milano, vilket de givetvis hade. Sen började fantisera hur härligt det hade varit att springa runt i Milano. Det var dock en tanke som var helt befängd, det är mycket kvar tills jag är på de stora arenorna igen...


3 kommentarer:

  1. Har sett Inter live två gånger och det är en mäktig fotbollsarena.
    Det har ungefär 50 000 - 60 000 när jag sett matcherna och det har varit en magisk stämning. Nu är jag kanske part i målet då mitt lag är Inter :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du skriver, så är det säkert helt galet när man väl är där bland många andra och framförallt, när man håller på ett av lagen. Tyvärr fick jag inte det intrycket den här gången. :)

      Radera
  2. Ja, det där "kliandet" känns ju helt klart igen....!
    Men förutom skadan, ser det ut som det har varit fina dagar? :-)

    SvaraRadera