Jag gör det för mitt framtida jag

Ibland måste man ta beslut, beslut som känns bra åt vilket håll man än går. Morgondagens tävling, är ett sådant val. Antingen kör jag, ser vad jag står och försöker ha det bra eller så väljer att avstå, ta steg för steg vidare mot någon annan tävling. Efter mycket tänkande, så blev valet klart redan i förra veckan och valet var ganska enkelt. Jag kör i morgon, det är säkert rätt oväntat för en del. Men inte för mig. Jag känner att jag vill förgylla dagen för alla som tar sig till Huddinge i morgon och ser Hälsoloppet. Jag ska vara ärlig, jag är inte i mina bästa form, långt därifrån. Jag kan dock inte hålla fingrarna eller rättare sagt fötterna ifrån detta, så för det bli.

Jag har haft ett par hyggliga pass, inte optimala, men åt rätt håll i varje fall. Vilket gör att jag vill köra hårt och se var någonstans jag ligger på skalan, perfekt formbesked inför halvmaran som närmar sig. Tidigare år har jag sprungit Hälsoloppets femma bägge gånger, 2012 blev det 18:05, då jag förgäves jagade nytt rekord på femman och även 2013 så var jag på rekordjakt, då blev det 17:32. Däremot har jag varit småkrasslig bägge gångerna på något sätt, nu går jag in med en halvdan förkylning. På detta, mindre träning och skadeskjuten utan dess like. Nu när jag väljer att köra 10 km, så gör jag det för att få in ett bra pass och förhoppningsvis kan jag efter målgång, se att jag gjorde rätt beslut som sprang.

Det känns lite som att höstsäsongen har gått in i moln och inte alls haft samma prioritet som vårsäsongen, på ett sätt stämmer det. Framförallt när skadan dök upp kombinerat med att framgångarna på vårsäsongen var verkligen framgångsrika milt sagt. Jag väljer dock inte att lägga mig ner och dö, jag väljer helt enkelt att fajtas så länge det går. "Officiellt" har säsongen ställts in, men jag tutar på ändå. Vi får hoppas att jag är lika hoppfull och glad när loppet är slut i morgon också. Om inte, så har jag i varje fall ätit chokladglass med väldigt gott samvete nyss.