Shhhh! Säg inget. Comebacken sker imorgon!

Nu är det klart. Comebacken sker imorgon. Jag har efter mycket om och men, valt att avstå mitt försök med två lopp samma dag. Så Norrköpings Stadslopp får tyvärr stryka på foten på grund av foten så att säga. Det är med väldigt stor ledsenhet som jag väljer att avstå att åka till Norrköping och väljer att springa Midnattsloppet. Tankarna har varit många och någonstans måste du ta ett beslut.

Jag har kört mina pass och vissa pass har varit okej, jag har även kört 25 km-pass som har varit rätt så långsamma. Det gör inget, man behöver inte köra allt vad man har på dessa. Ändå har jag känt att det har varit lite småsegt. Det har varit oklart in i det sista om jag skulle köra ett lopp överhuvudtaget imorgon. Det definitiva beslutet tog jag efter mitt senaste träningspass i tisdags. Trots att jag inte är helt kurant i fot och ben, så sprang jag mitt snabbaste träningspass på 3 månader. Jag sprang klassiska asfaltstian på 38:30 (3:50/km i snitt). Jag gav mig fan, på att spåra ur fullständigt och se ifall kroppen var med mig eller inte. Uppenbarligen är fortfarande i en rätt så hygglig form. På 6 dagar körde jag 4 pass, varav ett var ett 10 x 400 meter-pass med upp- och nerjogg. Jag borde egentligen total vila, tills jag har hittat en lösning. Jag fungerar inte så, utan om jag känner att det inte blir värre och att i vissa perioder faktiskt mår ganska hyggligt, så är det bara att köra.

Röntgen visade att det inte var någon skelettskada och att det nu lutar mot någon form av muskelskada. Så nästa vecka troligtvis så låter jag specialister på idrottsskador ta en extra kik och ser ifall vi kan göra något åt saken. 

Anledningen till att jag nobbar är Norrköping är flera. 

1. Jag har sovit ganska dåligt och jag får större möjlighet att vila upp mig tills imorgon. 

2. Skulle någonting gå åt h-vete, så är jag i alla fall i Stockholm och det är inte långt hem (eller till sjukhuset kanske...) 

3. Jag har redan betalat Midnattsloppet och nu ska jag stå i elitgruppen, vilket ska bli riktigt kul.

4. Jag får en mer optimal uppladdning då Midnattsloppet är på kvällen (döh..). Så får jag ytterligare nästan en vilodag. Jag har nämligen inte sprungit sedan superpasset i tisdags, förutom att ha stått i en korpmatch i fotboll dagen efter.

Anledningen till jag fortfarande hade Norrköping kvar i tankarna är för att banan är omgjord och den ser riktigt snabb ut. Jag tror att jag helt klart en bra dag är fortfarande god för sub-36 igen. Jag är övertygad om att det hade skett om jag hade sprungit imorgon. Däremot måste jag bita i det sura äpplet och hoppas att jag får chansen att återkomma nästa år istället.

Så vad ska vi förvänta av mig i Midnattsloppet imorgon? Svårt att svara på, det är inte den snabbaste banan. Däremot är loppet riktigt roligt att springa. Förra året sprang jag på höga 36 och jag vet faktiskt inte hur det blir imorgon. Jag kommer givetvis skriva autografer i vanlig stil, jag tar stjärnglansen med mig och jag tror ledningen för Midnattsloppet är tacksamma för det.

För min egen del, är jag tacksam över att få springa igen. Om det blir så.