Nu blir vi farliga!

Det är jobbigt när det händer, när det väl händer. Trots att jag gick runt i nästan en halvtimme (galet, jojomänsan), så fick inte min GPS-klocka någon signal. I ett blogginlägg för inte så länge sedan, kunde vi konstatera att jag är i stort sett beroende av klockan för att utvärdera all form av träning. Vilka distanser och på vilket underlag, brukar vara klart veckor i förväg och även på ett ungefär hur snabbt jag ska springa. Men att jag till slut tvingades välja ipoden till detta, störde mig lite. Jag skulle då inte få samma kontroll på hur snabbt jag skulle springa och jag är väl medveten om att det inte är lika snabb. När jag till slut kom iväg var målet att springa 10 km asfalt och köra hyggligt snabbt. Jag kunde förstå att den datoriserade rösten i ipoden att jag låg under 4/km i snitt och det var ungefär så som det var tänkt att det skulle gå. Däremot kände jag att var ordentligt sliten efter både banintervaller och innebandyträning dagarna innan.

Men när jag till slut var färdig med passet så var det på ungefär 3:58/km i snitt på 10 km, det kan säkert variera med tanke på ipodens exakthet. Men efter det här passet, så har de senaste 4 passen var riktigt bra och jag kan inte klaga på att jag är för dåligt tränad. Utan nu ska jag helt enkelt vara i bra form helt enkelt. Utan tvekan.

---

Som jag har längtat. Det kändes som att det var evigheter som jag sprang ett lopp, även om det själva verket är 1,5 vecka sedan. Men jag har tränat på riktigt bra sedan KK-joggen. Jag ska ikväll delta i ett av Sverigelöpningens stora event. Sen att det är mycket jippo och så, lite väl för min smak, är en annan femma. Men det ska bli kul att springa så sent på kvällen och det kommer att bli härligt att få deltaga.

Hur uppladdningen ser ut? Än så länge har jag hunnit kolla på halva Sällskapsresan II, åkt och handlat. Bland annat min salladslunch, som ska intagas efter blogginlägget. Mellanmålet kommer att ätas till toppmatchen i allsvenskan; IFK Göteborg - Elfsborg. Sedan dricker jag lite Beet-It rödbetsjuice, samt äter en redig middag. Efter det. Bara show.

Inget rekordförsök från min sida ikväll, banan har sina backar och är knixig. Det är bara att njuta som gäller ikväll. Jag hoppas kunna bryta ifrån trängseln relativt tidigt, då jag står i 1B. För är det något jag hatar är det att stå och böka första kilometern (läs Göteborgsvarvet). Jag har vässat mina armbågar ifall det är någon som har tänkt springa på mig fler än en gång ikväll. Så håll höger, så kan mina rakettassar skutta förbi. Dessutom springer jag inte i min tävlingströja, vilket är såklart tråkigt. Men jag hoppas att alla beundrare och fans, kan se mig i smeten ikväll. Jag tackar på förhand för allt stöd jag kommer att få.


Nu blir vi farliga!