INFÖR
Nu är den sanningen ett faktum. Årets första tävling är här. Jag kommer att göra comeback i hallen som jag avslutade årets förra säsong, nämligen i Tybblelundshallen, där jag slog till med 9:48 på 3000 m i mitt första lopp inomhus någonsin. Även om det här rent officiellt tillhör "inomhussäongen", så kan jag inte frångå det faktum att det faktiskt var snart 2 månader sedan jag tävlade senast. Jag kan nog påstå att sedan det loppet, så har jag nog rent uthållighetsmässigt aldrig kanske varit i bättre form. Sen kan man alltid sätta ett frågetecken på hur snabbheten i ett sådant här kort lopp kan vara?
Jag gjorde mina två sista pass inför morgondagens batalj i måndags och i onsdags. Jag var tillbaka på den gamla idrottsplatsen för klassiska banintervaller. Istället för pyramidintervaller (200 t o m 1000 upp sedan 1000 t o m 200 ner igen), så valde jag att köra 1000 t o m 200 ner två gånger. Som en trappa, för jag är lite sliten mentalt minst sagt. Uppvärmningen var på 2,75 km på 4:22/km i snitt till idrottsplatsen, helt klart lagom.
Repetition 1 | 1000 m | 03:16 | 3:16 min/km |
Repetition 2 | 800 m | 02:37 | 3:16 min/km |
Repetition 3 | 400 m | 01:12 | 3:00 min/km |
Repetition 4 | 200 m | 00:33 | 2:45 min/km |
Repetition 5 | 1000 m | 03:15 | 3:15 min/km |
Repetition 6 | 800 m | 02:39 | 3:19 min/km |
Repetition 7 | 400 m | 01:12 | 3:00 min/km |
Repetition 8 | 200 m | 00:32 | 2:40 min/km |
Idrottsplatsen var helt nersläckt, så jag fick springa med en pannlampa som ett jäkla jehu. Inte mig emot, ensamheten att springa i mörkret är mysigt samtidigt som jag hör två dudes diskutera Nicolas Cage i lurarna. Kan det bli bättre? Antagligen inte. Nervärmningen gick på 2.52 km på 4:19 km/snitt. Jag kände mig lite sliten, men trots det, så var jag glad över att genomfört det här passet.
Under onsdagen var jag återigen tillbaka på min kära asfalt. Där blev det tiden 39:36 på 10 km, alltså 3:58/km i snitt. Inte heller helt sugen på att springa, men det som var riktigt tufft att springa för ett år sedan, gör jag i en handvändning idag. Det kallas, mina damer och herrar, utveckling.
Utöver detta har jag haft 1 innebandymatch och 2 innebandyträningar på 5 dagar, också det kan ge en form av sprintträning.
Något annat som jag vet med säkerhet är att en av löparna jag kommer möta i morgondagens lopp följer mig noggrant mycket kul. Tidigare har det alltid varit så att jag har haft idoler bland andra löpare, nu är jag själv uppenbarligen den solklara idolen bland andra. Det säger väl allt vad förväntningarna ligger på mig imorgon, när jag på ånyo ska frälsa den törstande Örebropubliken på en ny cirkus. Själv vet jag faktiskt inte var jag står, jag är därmed väldigt övertygad om att jag kommer att få känna fjärilar i magen och ett stort allvar innan start. Något jag har saknat. Cirkusen rullar som sagt vidare, vi får väl se vad den har i sitt sköte imorgon.
Bra gjort! Springa i mörker är lite pepp ibland faktiskt :)
SvaraRaderaTack! Ja, faktiskt. Sinnesfrid! (:
Radera