Bad eller dusch?

Något som alltid finns som en skatt i slutet av regnbågen är när jag ska bada eller duscha efter ett pass. När jag tar i för fulla muggar och kutar som ett as, så är det så jävla gött att veta att jag kommer få det varmt och gott när jag kliver in i badrummet. Framförallt den senaste tiden när det har varit som kyligast och fingrarna har nästan skvalpat runt som korvar inne i handskarna, så än mer skönare. Jag själv badar efter långpass, då behöver jag helt enkelt slappna av efter ett hårt pass och jag är troligtvis mer frusen än ett vanligt kortpass. Oftast ligger jag och läser, men mest njuter av att jag äntligen kan känna min kroppsvärme igen.

När jag har varit på en snabbdistanspass (klassiska 10:an) eller kört intervaller, så är en stående dusch oslagbart. Det känns verkligen i kroppen att den har arbetat hårt för att nå under ett visst mål och att duscha, jag vill känna mig levande och aktiv.

Jag undrar vad läsarna föredrar efter sina löppass, bad eller dusch?

---

Inte nog med att jag körde hårt i helgen med två för mig längre pass, jag gjorde slag i saken och gjorde återigen "comeback" i Västerås. Snart tror dock varenda pressmurvel att jag kommer åka dit varje vecka och förvänta sig exklusiva intervjuer, men så kul ska vi inte ha det. Däremot kände jag att behövde ett intervallpass inomhus. Jag lägger upp resultatet av det passet inom kort på min träningsdagbok på jogg.se. Jag kan dock säga att det var ungefär som tidigare. Lite oväntat dock känna att det var. Jag var otroligt trött både i huvudet, men även i kroppen efter mina två långpass och innebandymatch. Jag var så långt ifrån sugen man kunde komma, så pass att jag nickade till ett flertal gånger på den korta tågresan till Västerås. Nåja, kul att det gick hyggligt i varje fall.

Under tisdagen måste jag slagit bottenrekord i den kost jag har intagit. Det var märklig mening att skriva, men till lunch blev det i stort sett bara potatisbullar (inget bacon eller blodpudding tyvärr) och senare på kvällen stressåt jag en McFeast. Hockeymatchen jag såg efter det, var för jävla dålig. Så den skriver jag inget mer om. På kvällen började jag må riktigt pyton (har en sambo som är sjuk, stackarn) och med de känslorna så tog jag med mig till drömlandet.

Idag blev det den klassiska asfaltstian. Det har töat bort en hel del, så det var helt okej att springa. Sen att jag inte hade någon större energi eller lust alls var en annan femma, men det blev hyggligt ändå. Jag fick tiden 39:48 (3:58/km i snitt). Inte det snabbaste passet, men med tanke på förutsättningarna är nöjd ändå. Nu ska jag ta en varm dusch. Det ska bli gott!