Den sista stora showen!

INFÖR

Då är det återigen dags för att ta på sin tävlingskoftan igen. Två veckor sedan Norrköping och där jag slog ett nytt PB. Jag kanske inte var jätteförvånad över att slå ett nytt rekord, men jag hade verkligen inte kunnat tro att jag skulle kunna putsa det hela med 6 sekunder. För det är tajt och små marginaler när det kommer till 3000 m inomhus. Alla tävlingar eller rättare sagt banorna är i stort sett lika och jag har träffat ungefär likadant och loppet är inte så långt. Det är inte som det var i början av min loppkarriär då jag kunde såga en minut hit och en minut dit, den tiden är inte helt förbi. Men definitivt inget jag kommer ha möjligt att göra i den här tävlingsformen. 

Jag har tränat så bra jag anser att jag haft tid och lust med, jag har gjort det jag har kunnat helt enkelt. Tyvärr har jag fajtas med en småkrasslighet fram och tillbaka, jag har inte varit sjuk eller så. Men det har känts att det är något som ska bryta ut, för att nästa dag kännas lugnt, för att återigen bli oroligt igen. Som nu, nu sitter jag in i det sista och hoppas att jag kan få känna mig i bra form när det kommer till det också. Jag kan inte svika fansen en gång till och hoppa över Sätra återigen. För nu är det er stora chans att få vara nära mig i en inomhushall, sedan lämnar jag för att sikta mot utomhus som det ser ut just nu. Det finns en risk att det blir pannkaka av allt imorgon, det finns även en risk för att jag får skrivkramp av allt autografskrivande. 

Däremot finns det en stor chans att jag har kul imorgon i vilket fall.