 |
| Här har jag precis gjort ett av målen för dagen! |
Igår blev jag åter inkallad till att hjälpa ett lag i SIL. Första gången jag spelade, så var jag trots att jag trodde att jag förberedd, tagen på sängen pga det snabba tempot. Något jag delvis kom in i och gjorde 4 mål senaste gången. I helgen blev det 1 seger och 1 förlust, den här gången var jag mer mentalt förberedd på vad som väntade och utnyttjade min snabbhet samt spelförståelse (tamejtusan, sån't har jag oxå) till min fördel. Man spelar alltid två matcher varannan helg på samma tider, vilket är bekvämt. Men första matchen började kl. 8 och att stiga upp halv 7 på en söndag, känns väl lite segt. Men med tanke på hur kul det är, var det lät värt det. I första matchen vann vi med uddamålet efter en delvis ruffig och intensiv match, jag gjorde 3 av 6 mål i matchen och det kändes bra att leverera. Andra matchen förlorade vi och det blev 2 mål till för min del, bland annat ett långskott/lobb från egen målbur rätt in i motståndarens mål.
Så summa summarum. Det blev totalt 5 mål den här helgen och 9 mål på 4 matcher är hyggligt, bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag är absolut ingen målskytt, men på den här planen har man möjligheten att utnyttja de positiva egenskaper som jag har lärt mig genom åren av gnuggade på en innebandyplan.
---
 |
| IFK-målvakten John Alvbåge applåderar innan matchstart! |
Jag är en sann sportfanatiker och ett lag som håller mig varmt om hjärtat är IFK Göteborg. Jag spenderade stor del av min loppsäsong springandes i en träningströja av IFK. Årets första fotbollsmatch för min del, blev borta i Nyköping i svenska cupen timmar efter spel i SIL. Där har jag aldrig tidigare sett någon fotboll, så det var dags. IFK tog ledningen, men det stod 1-1 i paus. Men IFK kunde ta över mer och mer i andra halvlek och tog en välförtjänt 1-4-seger. Men den här arenan även om det bara är divison 1-spel där, var ett skämt. Mer provisorisk kan det inte bli, precis innan matchen, tänkte jag hur trevligt det vore att kanske köpt sittplats. Men med tanke på hur sittplats såg ut, så var jag inte alls missnöjd med mitt val att stå i IFK-klacken. Det enda man kunde klaga på var att det var så jävla kallt och kallbrand dök upp i huvudet mer än en gång. Värst var det för de stackars små på foten, huga mej.
I väntan efter matchen, gick jag runt vid Rosvallas inomhusrinkar och helt plötsligt passerade hela IFK-laget förbi mig med några centimeters avstånd och IFK-anfallaren Hannes Stiller höll upp dörren för mig och det tackar jag för enormt. Vilken grej. Eller nåt.
 |
| Den här mannen höll upp dörren för mig, läser han min blogg, måntro? Är det därför han var så snäll eller är han bara en godhjärtad herre? |
---
Idag var det återigen dags för mitt fjärde löppass på åtta dagar. Trots att det rent mentalt kanske kan vara jobbigt emellanåt, så tycker jag att kroppen hänger på bra och att jag inte har några större krämpor (peppar peppar...). Idag var det dock menat som ett lugnare pass och det är lättare för mig att intala mig detta på en måndag på jobbet, istället för att jag ska gnugga tröskelpass återigen. Det blev 10 km, alltså en mil och 1 km mer än i vanliga fall. Trots att jag skulle ta det lugnt blev det 4:24/km i snitt och det får ses som mer än godkänt, med tanke på att jag hade minst två växlar till att dra i. Nästa pass blir innebandyträning imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar