Nytt träningsrekord samt nya saker att dricka och äta

Det blev förvisso inget världsrekord, men känslan var inte långt ifrån!

Ibland finns det dagar, då du går ut och gör det du ska. Ditt vanliga tempo och så gnuggar du på. Andra gånger finns det när du låtsas att du vinkar till en publik innan start, klappar för dig själv för att tagga dig inför ett löppass och då går man ut och ger järnet. Idag var det en sådan dag. Även om knopp och kropp var trötta, så gav jag mig fan på att idag är det ett tröskelpass och då ska jag ge mitt allra bästa. Trots halkigt väglag och delvis sliten kropp, så svävar jag fram inledningsvis och den första kilometern går på magiska 3:19. Den första kilometern var den som var mest kantad av isfläckar från och till, så att jag fick delvis sakta ner. Men inget skulle stoppa mig idag, det var bestämt så från mitt huvud.

Samtliga 5 första kilometer gick på under 4:00/km i snitt och det är första gången under träningstider det sker, jag är extra stolt över mig själv med tanke på hur rått och kyligt det är ute och att det än så länge inte är perfekt väglag. De fyra sista kilometrarna flöt på hyggligt. Den avslutande kilometern gick på 3:49, det säger väl allt vilken kraft och energi jag lyckades samla på mig idag. Jag förstod innan jag slog av min klocka, att jag hade gjort en otroligt bra runda. Men när jag såg det faktiska resultatet, var jag helt överlycklig. Jag varvar upp och slår till med ett nytt skönt besked. Det enda smolket i glädjebägaren är att mitt klassiska illamående dök upp, det var länge sedan senast. Men jag behövde inte spy eller så, men jag förstår att det måste vara något med mjölksyra vid hög fart som framkallar detta. Men precis som med de flesta motgångar i livet, så får jag försöka vända den trenden. Hinder är till för att överkomma.

---

Ny bekantskap! (Bild lånad från emmagranath.se)

Så varför gick det såhär bra? Kan dagens nya bekantskap lägga lite ljus på det här? Under vardagarna i veckan, så är det så att jag äter lunch rätt så tidigt (10.20-10.50 cirkus) och eftersom jag jobbar i skolmiljö, så är det inte mycket jag kan göra åt det. Sen åker jag senare hem, äter kanske någon banan och havrefras, efter går jag ut och springer vid 6-tiden kanske. Så en banan och lite havrefras på 7 timmar och det strax innan jag går ut och springer, det är inte ett dugg optimalt. Så jag måste hitta en lösning på detta.

Jag frågade på ett träningsforum och även en arbetskollega fick vara behjälplig i sökande efter något nytt, stadigt mellanmål. Arbetskollegan föreslog Kesella med lite vaniljyoghurt på och frysta bär. Så fick det bli och jag mumsade i mig vid halv 4 tillsammans med en banan. Det kändes helt okej och det var inte så vidrigt som jag hade föreställt mig. Jag blev dock hungrig strax innan jag skulle springa 1,5 timme efter intag, men inte så hungrig som jag brukade bli. Så ett litet steg framåt har jag tagit och kanske hade Kesella främjat dagens härliga pass?

---

Det har blivit ännu en nyhet för mig den här veckan. Det är denna Aloe vera-dryck. Det finns två olika smaker. Det är dels naturell, som är vanlig och närmast genomskinlig, dels är det denna variant. Den inköptes i Nyköping i väntan på bussen hem, som hade gojibär i sig. Varför inte, tänkte jag. I den så fanns det härligt fruktkött, jag har varit halvt tveksam till Aloe vera-drycken sedan innan, då jag inte tyckte att den såg så god ut. Men skenet bedrog uppenbarligen, den här gojibärsvarianten, var riktigt god och dröjde inte länge innan ytterligare en i veckan köptes in. Helt klart god och törstsläckande.