För en vecka sedan

Nu har det gått 8 dagar sedan det där magiska. Jag slog ett nytt milrekord på tiden 34:32 på SM-milen, nere i Malmö. Jag åkte ner med förhoppningar att jag skulle göra ett allvarligt försök. Jag bet ihop och gasade så mycket som jag kunde, tills bensinen tog slut och sedan sprang jag på det som fanns kvar i min kropp. Det gick vägen och som det gick. Det är alltid en overklighetskänsla. Att springa så snabbt, som du aldrig gjort förut på en viss distans. Det kräver sin gubbe. Du måste ha tränat på bra i många veckor, med varierande upplägg och du rent mentalt, så måste du tro på det. Det är så det är, optimal träning + mental styrka + dagsform = slutresultat. Då föll alla de där bitarna på plats, mer eller mindre.

Sedan skrev jag ett inlägg i veckan, där jag beskrev känslan hur man går vidare efter ett rekord. Det är farligt att känna sig nöjd, även om jag seglar på att för tillfället officiellt är en sub 35-löpare. Samtidigt, så har jag inte lopp i närstående tid som jag siktar på att slå något nytt rekord, snarare bara göra ett bra resultat i och med Nacka Halvmara som ska springas nästa helg. Det blir nästan ett hemmalopp, där delar av loppet, springs där jag ibland tränar. Kommer jag till start, så ska det bli kul. Det är ingen supersnabb bana direkt, men det är skönt att inte få åka så långt för att springa ett lopp. SM-milen tog hela lördagen i anspråk, även om det i efterhand var värt det såklart.

Den här veckan är jag på väg att slå ett nytt rekord. Nämligen hur mycket jag har sprungit på en vecka. Mitt tidigare rekord ligger på 83 km på en vecka, det är absolut inte särskilt mycket. Jag sprang ett pass i torsdags på min nyaste runda; Slingtian. En slinga som du springer flera varv på, ganska så backig och klurig. Det kändes inte alls som att det gick särskilt snabbt, kroppen var seg och helt plötsligt så lyckades jag öka en del på den sista tredjedelen. Det slutade på 4:04/km på 10 km. Det är jag mer än nöjd med, givetvis. Igår blev det tuffare. Det blev ett långpass på c:a 4:30/km i snitt. Jag sprang 32km i skogen. Anledningen till att jag skriver cirka angående farten, var att batteriet tog slut i min GPS-klocka efter 21 km. Så jag beräknar ungefär på den tiden som var då och sedan lägger på något per km. Jag drog mig för att springa det här passet under lördagen, så jag kom ut sent och det betydde att jag var rätt så energilös till slut. Nu är det gjort i varje fall. Nu ska jag iväg på en liten utflykt, när jag kommer hem så blir det dags att springa 20 km i skogen. Sedan har jag sprungit 90 km på en vecka. Nytt rekord för mig!