onsdag 20 augusti 2014

Ur askan, i elden



Då var det dags att ta steget in i förkylningarnas värld. Inte nog med att jag har haft en del med mitt ben och min fot som har strulat, nu åkte jag på en kraftig förkylning med halsont igår. Det blev snabbt ganska illa och jag förstod att det var bara att ställa in gårdagens löppass. Jag gick t o m och lade mig relativt tidigt, för att jag dels var trött och för att jag kände mig så krasslig. Jag skakade i sängen, frös och kände mig halvdan. Jag behövde, utöver täcket, ha en filt på mig. Inte nog med detta, så vaknade jag upp mitt i natten och kände mig ännu värre. Det var verkligen en berg-och-dalbana med mitt mående på spel. Där vid halv 3-tiden i natt, så trodde jag att det var bara att sjukanmäla sig. Vilket egentligen inte går för sig. Jag har varit sjuk 2,5 dag på över 2 år. Jag försöker ha hög arbetsmoral och inte känna efter.

Jag somnade om, vaknade upp igen när klockan ringde och jag kände inte mig utvilad, däremot kändes det som att jag hade fått tillräckligt med sömn den här gången och plötsligt efter lite frukost, så kände jag mig lite bättre. Så det var bara att traska till jobbet och konstatera att jag inte sjukanmälde mig idag heller. Även om jag halvt om halvt har känt mig borta, så har det rullat på ändå. Det har inte blivit sämre under dagen och om jag helt plötsligt skulle mirakulöst tillfriskna rekordsnabbt under arbetsdagen, så hade jag tänkt köra ett löppass. Det var bara att glömma, jag tänker inte leka med halsont. Jag ställde in både löppass samt korpfotbollen.

Kvällen har varit väldigt lugn och jag hoppas att ytterligare en natt kan få mig att närma mig att bli mer frisk och eventuellt ett löppass imorgon. Jag tar det timme för timme helt enkelt. Jag inser att jag är väldigt långt ifrån storformen, men det går inte att gråta sig tillbaka heller. Utan jag får snällt acceptera att jag är där jag är för tillfället. Jag får vara ödmjuk inför den här situationen och hoppas att jag sakta men säkert kan börja bygga upp mig själv igen.

Den som väntar på något gott.

4 kommentarer:

  1. Usch, krya på dig!
    Men klokt att inte springa. Lyssna på kroppen! :-)

    Kram M

    SvaraRadera
  2. Hoppas du mår bättre!
    Bra att du inte sprang med halsont, big no no!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går långsamt framåt i varje fall! (:

      Radera