torsdag 28 februari 2013

Nya pjuxen är äntligen här!



De är här. Det som ska ta mig långt och förhoppningsvis väldigt snabbt fram. Sedan flera månader tillbaka har det väl varit klart att jag ska köpa nya skor, då mina trotjänare har hållit igång över 1,5 år och det kan vara kul att utöka sin löparskokollektion från 1-2. När jag ser andra löparbloggare skriva och visa sina löparskor, så blir jag lite avis. Men i tisdags blev det ett inköp. De heter Adidas Supernova Sequence 5 och är sonika uppföljare till de jag har nu (har sedan tidigare 4:an) och jag är väldigt nöjd med skorna jag har haft ett tag. Därför känner jag mig en aning konservativ när jag väljer uppföljarna, men ändå väldigt lycklig. Varför ändra på ett vinnande koncept, när man kan spetsa till det lite istället?

Premiären för dessa herrar blev igår och även om det var en aning slaskigt och moddigt, så börjar jag ana att vårtider är nu på riktigt snart här. Det blev den sedvanliga 9 kilometersrundan och klockan fungerade denna gång, det blev 4:06/km och det innebär att det är en av de bästa passen på bra länge. Jag tycker att det blev lite sämre mot slutet, mest för att dök upp stora "vattenhål", som var lite knepiga att bemästra. Men annars är jag riktigt nöjd och det var en väldigt bra premiär för mina nya skor. Av det jag hade förstått på förhand, så skulle det vara lättare än de första paret och det stämmer mycket bra. Det var härligt att flyga fram och "studsa" mer, eftersom det är nya skor. Paret kostade 1400 kronor och inköptes på Löplabbet. Dock var det en födelsedagspresent från syster med sambo, så det känns extra kul att bli "sponsrad" med det.

Men jag är också sentimental utav mig, så jag vill inte släppa de gamla trotjänarna än och det blir säkert ett pass för de också inom en snar framtid igen.

tisdag 26 februari 2013

Inställd mässa med träningsvärk till


Det skulle bli löparmässa i slutet av mars. Men så blir det alltså inte. Sedan 1 månad tillbaka så blev den uppskjuten ett år, för att den behövde mer tid. Det är säkert klokt, men jag var väldigt pepp på en mässa, framförallt eftersom jag tänkte gå dagen innan säsongens första lopp i Premiärmilen. Jag tycker det är trevligt att gå på mässor, men jag går väldigt sällan och det här hade varit ett välkommet tillskott. Men det är bara att gilla läget och se fram om denna mässa nästa år helt enkelt.

---

Det blev som jag skrev i söndags, tre innebandymatcher. Dagen efter, under måndagen, kom effekten av detta. Jag hade en hel del träningsvärk, framför allt i bägge lår och lite i rygg. Jag som tycker träningsvärk är skönt, så masochistisk som jag är. Men det var en tydlig indikation på att jag behövde ta måndagen till en vilodag helt enkelt. Kul med innebandy helt enkelt och det är bara att nya tag denne vecka och se vad den har att erbjuda oss alla.

söndag 24 februari 2013

Boken är färdig, mycket innebandy och 1 månad kvar!



Nu är den äntligen här. Min bloggbok. Nu har alla 70 inlägg från under löpsäsongen 2012 från min blogg blivit en fin bok. När man slutar blogga eller om bloggen mystiskt skulle försvinna i cyberspace, så har jag en bok från mitt debutår att bläddra i. Det är inte bara nu som ska jag kika i den, det kan vara kul att när man blir äldre och kanske barn och barnbarn vill se vad sin pappa/farfar har haft för sig och vilka tankar som har funnits. Tanken om en bok har funnits länge, i 4 månader cirkus. Valet av "bokbindare" blev bloggtillbok.se och det funkade fint, tog lite över en vecka och i boken fick jag även med ett två sidor långt och unikt förord. Det gick på 531 kr allt som allt, det svider såklart lite. Men jag är nöjd med slutprodukten. Jag bloggar på i vanlig takt 2013 och det kommer förmodligen bli en ännu tjockare bok, då jag bloggar från årets start istället för juni som i 2012. Vem hade trott detta för 9 månader sen?

---





Idag blev det premiär för spel i Svenska Innebandyligan. Även kallat SIL. Det är snabbare innebandy med tre utspelare och en målvakt med mindre plan och mindre regler. Man spelar två matcher (3x11) efter varandra. Det blev stryk i bägge, men jag fick som reserv hoppa in och göra 4 av lagets 7 mål. Helt okej, men vilket tempo och det gick snabbt. Men kul var det, helt klart. Första matchen började 8.00, huga. Nu har man gjort det också.

Ett par timmar senare blev det "vanlig" innebandy och idag skulle det bli från min vanliga högerbacksposition. Uppvärmningen och första perioden var inte nådig, min kropp var verkligen sliten framförallt i rygg och höfter. Men sen i andra perioden kom jag igång och kroppen kändes fräsch igen. Efter att det blev onödigt spännande i tredje, så vann vi med 9-6. 1 "dum" utvisning och 1 assist blev det idag. Tredje raka segern! Nu är det helt klart viloläge för min sargade kropp.

---





Nu är det bara 1 månad kvar
. Sedan är säsongen igång på riktigt. Idag är det faktiskt exakt 1 månad kvar tills Premiärmilen går igång, 24 mars 2013. Ett datum som har funnits i huvudet varje träningspass under den hårda vinterlöpningen. Det är inte då, som jag ska göra mitt bästa lopp eller slå personbästa. Men att springa och njuta av att vara en löpare i tidig vårvärme tillsammans med andra entusiaster. Fan, det känns så nära och det är skönt. Nu har jag lagt upp 1 månads träning tills loppet börjar, jag kan nästan ta på det hela. Det pirrar i hela kroppen och jag kan inte ens hålla fingrarna i styr, när jag tänker på detta.

Så annars då? Hur går det med löpningen. Det blev ett 9 km-pass i fredags utan klocka (den ville inte vara med igen, suck). Men jag körde 4:45/km-snitt ungefär och körde fartlek för första gången på mycket länge med flera intensiva rusningar. Ett härligt pass, jag inser att jag inte hela tiden kan köra tröskelpass eller i närheten av det varje gång.

torsdag 21 februari 2013

Må som en kung och ljusare tider väntar


Det går segt, men segt framåt. Igår var jag ute på asfaltsspåret i vanlig stil. Jag är faktiskt väldigt stolt att jag har karaktär nog att nöta ändå, trots att saker som kyla, dåligt vägunderlag, förkylning, TV, slapphet och andra saker är högst troliga orsaker till att bara ta det lugnt istället. Trots att snön ligger lätt kvar på marken, var det inte lika halt. Så jag drog till med min vanliga 9 km:s runda, snacka om att göra den på rutin och det blev fullt godkända 4:10/km i snitt. Även om det kändes tungt innan och under passet, så mådde jag som en kung efteråt. Jag sitter där med min återhämtningsdryck och bara njuter, det är som en drog. Den där känslan är fullständigt oslagbar och man nöjt i sin dvala, där har vi en stor anledning att man nöter jobbiga dagar.

---

Även om det främst gäller södra Sverige, så känns det skönt att våren äntligen är på väg hit. Jag ser så himla mycket fram att springa i terräng igen och slita i backarna, jag ser fram emot när sommarvärmen och dess sol skiner i mitt ansikte innan startskott vid ett lopp går av. Det är inte mycket kvar nu...

tisdag 19 februari 2013

Äntligen! Nu har vi havtorn i massor!



I söndags hade jag siktet inställd på att köpa havtornsdryck igen. Men det blev inget denna gång, då jag åkte förbi ICA Globen, som skulle sälja denna havtornsdryck som jag är ute efter. Det är en "ren" havtornsdryck, som jag tidigare skrivit om på bloggen och som jag finner vara nyttig och gynnar nog min träning. Igår innan jobbet, gick jag förbi vid ICA Folkungagatan och där fanns det inte heller. Jag plockade upp min telefon och kollade nästa tänkbara återförsäljningsställe i närheten. Det var Cajsa Warg på söder. Det var en mysig matbutik, som jag bara hört namnet förut. Där hade de den havtornsdrycken som jag har letat efter. Perfekt, det blev tre till antalet, som till synes ligger och väntar på vid rätt tillfälle i kylskåpet. Inte nog med det, så har pappa bidragit med två andra olika sorters havtornsdrycker också utöver de jag var ute efter. Så från 0 havtornsprodukter, till flera. Kanon, säger jag!

söndag 17 februari 2013

Badminton, himmelsk dryck och löppass @ this Weekend!






Förra helg var det skridskoåkning på schemat tillsammans med sambon. Denna helg blev det badminton. En underskattad sport i mitt sinne. Det var länge sedan jag spelade badminton. Det var i samma hall som denna gång, som förra, nämligen Enskede rackethall. I början var det givetvis lite ovant, men sen kom man in i det och det ett väldigt kärt återseende märkte jag. Min racketkoordination var inte den bästa, men ett trevligt avbrott mot löpning och innebandy. Något som definitivt kommer att göras fler gånger, var så säkra på det.

Bara som en parentes, så vann jag med 2-1 i matcher mot min sambo. Så, nu har jag skrivit det. 

---



På vägen hem från badmintonsessionen, så hade jag ett annat mål i sikte. Nämligen att gå in på den lilla butiken USA Godis vid Upplandsgatan. Den hade nämligen det jag nog får säga, kanske världens godaste dryck. Det är nämligen en drickbar Mars. Helt förträfflig. Jag hittade den första gången under sommaren 2008 på Cypern, jag har försökt spana efter den länge och hittade inte någonstans när jag var utomlands, även när jag var New York, fanns den konstig nog inte eller så letade jag inte tillräckligt bra.

Men 3 år senare, kom min belöning i form vid en turistställe i Hong Kong. I en liten, men exklusiv supermarket fanns den där. Det var ett perfekt ögonblick, i den gassande solen vid ett lyxigt badhotell, att hitta den där heliga graalen igen. 1,5 år senare så har min sambo hittat USA Godis (med särskrivning) på internet, där på den sidan, finns den där igen. På svensk mark dessutom. Så det blev veckans belöning i form av denna gudomliga dryck. Tack för den.

Tråkigt nog, så var jag faktiskt på jakt efter havtornsdryck som jag har skrivit om tidigare. Men ICA Globen som skulle vara ett av de försäljningsställen enligt deras hemsida, hade inte och jag fick gå hem tomhänt utan havtornsdryck. Kanske gör jag ett nytt försök i veckan, måntro?


 ---

Sen har det faktiskt varit löpning under lördagen. Varken min GPS-klocka eller mina hörlurar fungerade. Första gången på mycket länge som jag springer utan podcast eller musik i öronen. Men det blev ett "lugnt" pass i 4:50-snitt, det var lagom och kroppen behöver inte alltid köra hårt. Jag behöver lugnare pass också, framförallt när underlaget är som det är. 

 

torsdag 14 februari 2013

Fasen, du store vädergud!






Usch. Nu har snön och vintern gjort sitt, tycker jag. Slaskigt och moddigt var det under onsdagen, inget idealt löpväder och definitivt inget som jag peppad på att tänka om. För när man är på väg hem från jobbet och man vet man har ett löppass som ligger och väntar, så kan man trösta sig med att det är väldigt skönt att vara ute och ta en tur för det är sådan härlig känsla. Det är det inte, när vi har det här framför oss. Men ändock, det blev ett löppass och som vanligt var det alltid lika skönt när man var färdig.

Det blev 8.2 km och 4:29/km i snitt, bättre än så går det inte just nu. Framförallt, när det känns som man skjuter ifrån sig, likt skridskor i slasket.

---


Det blev innebandyträning under torsdagen. Den senaste tiden har det känns segt och jag har inte alls varit så motiverad som jag brukar. Men idag hade jag klipp i benen och var riktigt pigg, äntligen tyckte jag att det var kul att spela igen och det var nog skönt det, med tanke på att jag väntar på våren och härligt löpväder igen.



söndag 10 februari 2013

Bambi på is igen efter 15 år!


Det var länge sedan. Säkert minst 15 år sedan jag åkte skridskor senast. Idag gjorde jag comeback. Är det något jag har bestämt mig för den senaste tiden, är det att bocka av olika livsmål i livet och det är att åka skridskor så pass bra, så att jag kan lära mina framtida barn och självklart, att jag ska ha det roligt på vägen. När jag äntrade isen med skridskorna knyta tillsammans med sambo, så var det var väl med skräck i ögonen att jag skulle ramla och att allt skulle gå åt helvete. Det enda jag hade snappat upp som ett mantra när man åker skridskor är "böj knäna", så jag gjorde just det och försökte skjuta ifrån så gott det gick tillsammans med min sambo. Så det tog inte lång tid tills jag fick åtminstone hygglig snits på det hela, jag kunde åtminstone släppa sargkanten i omgångar och klarade även att åka självständigt. Jag var väldigt lycklig efter denna lilla utflykt, även om det är långt kvar tills jag kan åka bra. Så har jag kommit en liten bit på vägen och insett att inget är omöjligt, bara man har bestämt sig. Förhoppningsvis kan man testa att åka om 1-2 veckor igen.

Efteråt blev det varm choklad och macka av skogaholmslimpan som mellanmål, som sig bör.






---

Utöver skridskoutflykten blev det även en löprunda idag. Jag som för 2 veckor sen började se bättre grepp på asfalten och behagligare temperaturer, fick det grusat av all snö som for fram återigen kort efter det. Men det är bara att bita ihop och köra. Jag körde min standardrunda på 9 km på asfalten, det var lite halt och det var rätt så blåsigt den andra halvan. Men med människor som diskuterade tv-spel när jag sprang, fick jag ta det hela med ett leende. Det blev totalt 4:15/km i snitt.

Helt ok. Jag hade faktiskt ingen energi efter skridskoutflykten och hade jag inte haft både sambo och samvete som pockat på, så hade jag nog stannat kvar i soffan och bara gjort ingenting. Dessutom hade jag två "sega" pass i veckan, så det var skönt att få upp ett bra pass. Första gången på mycket länge jag har sprungit tre pass samma vecka, extra kul att fokusera och nöta helt enkelt.


torsdag 7 februari 2013

Knämjölk. Nej, knä och mjölk!






Är det något jag älskar, är det att lära mig nya saker. Sedan jag började på allvar med min löpning för 9 månader sen, har jag insupit mycket nya saker. Något jag upptäckte när jag läste senaste numret av Runner's World, var att det stod om löparknä och jag kände helt plötsligt igen mig på beskrivningen. Jag googlade lite om det och jag förstod att jag inte var helt fel ute. Det röda området på utsidan av knät på bilden visar en smärta som jag hade i omgångar under förra året. En strålande och jäkligt jobbig smärta. Problemet var att, jag kanske inte tog det på allvar. Utan jag körde på i vanlig stil i stort sett och problemen lyckades ändock försvinna. För är det något jag har sett många löpare bli drabbade av och orsaka mycket svårigheter är det just löparknä. Humoristiskt att jag har haft löparknä utan att jag ens varit medveten om det. Jag hoppas att jag kommer att klara mig framöver från detta onda fenomen, peppar peppar.

---


Denna är inte jätteny, men värt att ta upp. Arla har satsat på sin version av en "sportdryck". Den här är mjölk med blåbärssmak (finns som naturell också) med 30% extra protein, bra innan och efter träning. De gånger jag har testat, tycker jag ändå att jag haft en positiv mättnadskänsla. Men jag ska utforska den lite mera och se om den kan bli en bestående del av min träning. Undrar ifall fler har någon erfarenhet av denna?

tisdag 5 februari 2013

John Blund, var är du?


Jag är så jäkla trött. I söndags lade jag mig i god tid för att få minst 8 timmar
. Men jag kunde inte somna, jag låg och vred mig hur många gånger som helst. Men det var riktigt jobbigt, efter 40 sömnlösa minuter, gick jag upp och gjorde det mesta; läste en bok, åt yoghurt och satt vid datorn. Jag kände mig inte så trött. Men det blev till slut bara 5 timmar och dagen efter blev det "bara" 7 timmar. Inte undra på att jag känner mig seg och det har varit mer stressigt än vanligt på jobbet, jag har försökt bita ihop och försöka vara "glada Andreas", men det är svårt. Men man måste ha dåliga dagar också. Det blev med tanke på detta i bakgrund, ändå ett löppass. Men jag hade ingen energi eller ork i kroppen, första kilometern gick i "behagliga" 3:37. Sedan var det runt 4:20-4:30, innan batteriet tog slut i GPS-klockan (tji, där fick jag för att inte hade laddat den). Men det blev mina standard 9 kilometer och jag är nöjd, att trots att jag var trött i kropp och knopp, att jag genomförde detta pass.

Är det något jag alltid kommer att vara är, det en kämpe och jag låter inget stå i vägen för löpningen. I de svåraste stunderna tänker jag på de härliga lopp jag fick springa i härlig vår-, sommar- och sensommarsol. Helt underbart, att man kan längta till något så starkt. Men det gör jag. Det gör många i löpvärlden i Sverige.

Nu ska jag läsa en god bok, inte känna mig stressad och sen sova. Det blir gott så.

söndag 3 februari 2013

Väntan på varmare tider


Äntligen har man börjat se solen titta fram och jag ser snö töa bort ännu mera. Vilket betyder att vi sakta, men säkert börjar närma oss våren. Ni som har följt bloggen de senaste gången, förstår att jag har saknat den "vanliga" löpningen. Att springa terräng när solen börjar gå ner, bland mysiga träd och rådjursfamiljer ute på sina promenader, är mycket stillsamt  och rogivande både för löpning och själ. Även om jag har hållit igång hela "off season", så har jag ändå saknat det vanliga. Allt känns konstigt på något sätt, löpningen har satt djupa spår i min vardag. Jag som har haft innebandy som min grej och tyckt att det har varit kul, har nu fått löpningen på första plats. Den är viktigast, men innebandyn har varit kul, framförallt nu under vinterhalvåret, då det egentligen inte är någon loppsäsong. Men snart så. Mitt i all kyla och snö, i slutet av december, har man hela tiden sett framåt och längtat. Nu är det mindre än 2 månader till första loppet. Det är bara att köra hårt, varenda dag. Så kommer det!

---

Jag har plöjt igenom Marabous chokladkakor, som en sorts belöning för veckan. Framförallt på söndagar. Nu har det blivit dags att pröva sig fram på Lindts produkter. Först ut blev Strawberry Intense, som inte min kollega gillade, men som jag tyckte hade en härlig blandning och smälta i mun. Även Sea Salt, som på förhand kändes äcklig, gjorde ett okej jobb. Idag blev det Mint Intense, men jag som älskar Mint, tycker inte att det får lika bra spelrum som jag hade tänkt. Men det är helt klart fullt godkänd.

---
Till veckan är det ingen innebandymatch och då har jag tänkt att springa tre löppass, för första gången på jag vet inte hur länge. Men under tisdagen blir nog det första av. Bara hoppas att jag går mot friskare tider.

fredag 1 februari 2013

Fredagsvila och gulity pleasure


Fredag. Många fredagar har jag ägnat åt att springa, men idag blev det restaurangbesök i Gamla stan. Trevligt att avsluta veckan, genom att varva ner med lite mys. Sen blev det inte att springa som jag hade tänkt, jag var för förkyld och sliten för det. Ibland behöver man lyssna på kroppens signaler, även om jag är väldigt dålig på det för det mesta. Men idag, var det vila, som gällde. Men jag som måste ha någon form av bokstavskombination, har så svårt att egentligen att låta bli. För jag tänker på att jag måste, men det är en balansfråga och jag är övertygad om att det finns många där ute, som har samma sorts längtan till att springa, när man vilar.

---



Dessutom måste jag erkänna att jag har en "guilty pleasure", jag gillar att Farmen. Intriger, tvekamper och en jävla massa märkliga människor. Jag trodde inte jag skulle gilla det, när Farmen gjorde comeback tidigare i år, men det är precis som jag gillade det. Fasen, att jag ska vara bunden av ännu ett tv-program. Jag som bara gillar sport och På spåret, nu blev jag biten av Farmen igen. Nåväl, vi har väl alla våra "guilty pleasures". Det är oftast hjärndöd underhållning och det kan man behöva, när livet går fort framåt. Det kan vara skönt att sätta sig ner och ta det lugnt emellanåt.