lördag 11 oktober 2014

Början på slutet



Nu är det inte mycket kvar av tävlingssäsongen utomhus 2014. Det är snart bara 15 timmar kvar till ett av årets sista utomhuslopp, nämligen Hässelbyloppet. Ett lopp som jag har fått avsluta både säsongerna 2012 och 2013. Bägge loppen var två lopp som avslutade min säsong i moll, båda i absoluta spykänslor som grädden på moset. Det var inte bara spykänslor, utan det blev en riktig spya rätt ut mot slutet av loppen. Båda gångerna har jag på något sätt känt mig lite förnedrad på grund utav detta samt varit enormt besviken över att ha behövt avsluta säsongen på det här sättet, tiderna 38:24 och 36:55. Inga tider egentligen att skämmas för, men med tanke på att jag har haft höga förväntningar att avsluta riktigt framgångsrikt och att banan är ganska snabb, så har det varit surt.

Ett par timmar efter förra årets målgång så kände jag en väldigt stor tomhet och sug efter tävlingslopp, det skulle dröja väldigt länge innan nästa lopp. Det löstes med att jag började springa 3000 m inomhus i stället, första loppet gick av stapeln redan i november, då jag sprang på under 10 minuter i Örebro. Sen flöt det på med inomhuslopp kombinerat att jag ökade mängden på min träning, vilket på fler än ett sätt gav mästerliga resultat. Otroligt härligt. Tillbaka till idag.

Jag har tränat på hyggligt i veckan, i onsdags blev det 15 km asfalt 4:19/km, utan att ta ut sig alltför mycket. Sedan hade jag en initial tanke att jag skulle vila fram till söndag, men jag ändrade mig och ville ha en lugn tia, så det blev 10 km i skogen4:28/km i snitt. Problemet när man ska springa direkt efter jobbet på fredagar, är att man oftast är lite trött och ganska så ovillig att springa ut när man vill fira in helgen. Det är inte så att det var något nyckelpass, men på något sätt så passar jag på att springa så mycket jag kan i skogen. Nu när det blir mera rått och mörkret faller ännu snabbare, så är det en frihetskänsla. Under passet, så funderar jag över arbetsveckan och om jag är nöjd. Vilket jag allt som oftast är, däremot har jag inte alls lagt något fokus på morgondagens lapp. Inte alls. Jag kommer givetvis att försöka njuta så mycket det går, men jag har inga större förväntningar. Ni vet alla hur det har varit för mig, mycket upp och ner.

Jag kan dock glädja mig med att det inte är slutet än, det är Tunnel Run efter detta också, lite längre fram. Vad jag är nöjd med imorgon? Slår jag 36:55, så är det fullt godkänt och att jag inte spyr. Då kan det bli ett trivsamt avslut på helgen. Innan morgondagen väntar också vaniljglass med hjortron, som en perfekt uppladdning. Kan det bli bättre än så?


8 kommentarer:

  1. Ajdå! Vad hände?

    /Stefan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket som hände. Illamående, motivationsproblem, fotproblem, dålig träning. Det finns mycket som du kan skylla på, men egentligen är det bara att konstatera att jag inte är bättre än så. Bara att jobba vidare från det.

      Radera
    2. Tråkigt men det kommer fler tävlingar:)

      Radera
  2. Hur gick det? Inte som du ville om jag tolkar kommentaren ovan rätt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte alls får jag nog säga. Du kan läsa om det nu.

      Radera
  3. http://www.marathon.se/racetimer?v=%2Fsv%2Frace%2Fshow%2F2222%3Flayout%3Dmarathon

    SvaraRadera
  4. perfekt uppladdning =) Mums!

    SvaraRadera