Roslagsnatta - Nära rekord igen...

Roslagsnatta - NT-loppet
Distans: 5 km Plats: 35 Tid: 18.33

Inför: Det har gått 6 dagar sedan Trosa Stadslopp. Då var jag mycket trött innan det loppet, efter att ha sovit för lite kombinerat med en sista arbetsvecka. Att gå på semester genom att åka till Trosa för att springa mitt längsta lopp hittills var en utmaning värd namnet. Men det gick bra och jag fick blodsmak för att springa milen framöver.

Jag hade förberett mig i vanlig stil. Problemet var att jag väldigt kissnödig ofta, så jag var och lättade på trycket tre gånger kort innan loppet. Även om jag brukar vara rätt coolt nervös innan loppen, så var det här löjligt. Någonstans i min kropp, så var något inte helt hundra. Min gylfknapp på byxorna flög av också timmen innan loppet, men det skulle inte vara någon fara med det. Men tecknen på förhand talade inte om någon superlopp. Dock hade jag läst att loppet var lättsprunget och jag hade sett resultatlistor som talade för snabba tider i det här loppet.

Eftersom vi var ända ute i Norrtälje för att springa loppet, så tog det lång tid att med kommunala medel att nå loppet och väntan efter nummerlappen var en timme. För lång väntan irriterade innan startskottet skulle gå.

Nåväl, nu kör vi. Dags för det åttonde loppet.

Redan efter 1,5 km kände jag att tyngden i benen började komma... (I blå dress)

Under: Det är lite roligt att jag fortfarande har den där nervösa känslan innan startskottet går. Men det är det som får mig att bli extra fokuserad inför den stundande uppgiften som jag har framför mig.

Jag kände redan efter en dryg halv kilometer att jag var tung i benen, men det var vi runt 1,5 km som jag kände att det skulle bli jobbigt att slå ett nytt rekord. Dessutom verkade det vara en liten differens mellan min klocka och hur loppets km-skyltar satt. Jag hoppades bara att det inte skulle vara avgörande vilken tid det skulle bli och om jag skulle slå mitt personliga rekord; 18.25. Banan var någorlunda lättsprungen och innebar faktiskt att man sprang den i minst två varv, trots att den bara är 5 km. Så två utav dessa varv var den en backe som tog lite kraft, men annars så fanns det inte mycket att klaga på i övrigt.

Första km-tiden blev 3:12, väldigt bra får jag säga. Trots att jag inte var hundra idag, så var det min bästa kilometertid hittills, som skvallrar vilken utvecklingspotential som finns kvar i mig. När det återstod 2 km av loppet, så var det väldigt tunga ben som försökte och försökte. Men idag ville det sig inte riktigt hela vägen, kroppsmässigt. Jag har inga nära framför mig, när jag går mot mål och jag har inte heller några krafter att spurta.

Efter: Jag är trött, jag orkar inte mer efter loppet och jag har inte den där energin kvar som jag brukar ha efter mina lopp annars. Jag har faktiskt ingen aning vad det blev för totaltid, då jag har ställt in min klocka på att visa (främst) kilometertider. Tiden blev 18:33. Min klocka visade att jag hade sprungit 5,06 km. Alltså 60 meter extra. Eftersom banan inte är kontrolmätt av någon officiell banmätare, så kan det inte vara omöjligt att det är så. Enligt min klocka hade jag 18:18, så tekniskt sett hade jag kanske slagit mitt rekord. Men det är lika för alla och 18:33 är den tid jag fick helt enkelt.

Jag vet faktiskt inte hur jag skulle känna mig inför den tiden. Det innebar att jag var 9 sekunder från nytt rekord. Men samtidigt, så måste jag vara ödmjuk och ändå tänka att jag var seg i benen vid start och hade mycket svårt att göra bra tider ifrån mig i slutet av loppet. Så då är det ändå en bra tid. Det betyder att vid en toppenbra dag rent kroppsmässigt att jag hade gått under 18 minuter i detta lopp. Jag blir lite missnöjd över det faktum att jag var nära att slå nytt rekord, men lyfts upp av att jag verkar ha mera att ge i 5 km.

Tänk att jag bara sprungit 8 lopp, varav 6 har varit 5 km-lopp och jag har ett rekord på 18.25. Det får jag var väldigt glad över. Jag är glad att jag har joggat under många år och spelat innebandy, att jag redan från början hade goda förutsättningar över att ha en god grundkondition. Sedan väntade ju en lång resa hem. 

Nu är det bara 15 timmar kvar tills denna sida av mitt "sommarlov" får sig ett avslut i och med Musköloppet. Ett lopp som har på bloggar och forum beskrivits som kuperat och svårt att slå ett personligt rekord. Så, då kanske jag inte ska ha för höga förväntningar slå mitt rekord. Däremot ska jag bannemig göra en bra tid under 20 tycker jag.